Att det finns många behövande barn i Afghanistan, det vet vi alla. Att det finns många fattiga barn, föräldralösa barn och dödligt sjuka barn, det påminns vi om varje dag. Vi bidrar bara med något litet när barnen kommer fram; en penna, ett block eller en godis. Även om vår huvuduppgift är att upprätthålla säkerheten så känner många ett behov av att få göra någonting mer. Det är därför som en social visit till barnhemmet är en av de roligaste uppgifterna vi gör.

Sju av flickorna på barnhemmet. I bakgrunden barnhemmets vävram, med vilken flickorna tillsammans med sin lärarinna tillverkar band och bälten.

I barnhemmet i Shibirghan finns 68 barn, varav 8 stycken är flickor. De flesta av pojkarna är inte föräldralösa, utan skickas dit av fattiga familjer. Flickor bor inte på barnhem om de inte verkligen måste.

Anna-Lena tillsammans med barnhemmets flickor.

- Fröken, fröken! skriker flickorna glatt och knuffas med varandra för att hinna först fram för att krama sin lärarinna.

Flickorna kan ibland gå i den lokala flickskolan och lära sig skriva och läsa, men för det mesta är de på barnhemmet och utbildas i handarbete och religion. Pojkarna får bättre utbildning, men det beror snarare på resursbrist än på att flickorna anses mindre viktiga.

Flickorna måste ha kvinnliga lärare i samtliga skolämnen och kan inte läsa tillsammans med pojkarna. Några av pojkarna på barnhemmet har fått läsa engelska och när vi är hos dem ställer sig en av pojkarna upp, livligt påhejad av sina kompisar, och säger:

-         My name is Tamim and I am ten years old!

Flickornas handarbetslärarinna berättar att hon är ungefär 45 år gammal och har fem söner och fem döttrar. Tio barn! utbrister vi. Och ändå har du ett jobb? Ja, svarar hon, här hos flickorna är jag bara ibland, annars jobbar jag för en utländsk NGO (Non-Governmental Organization) här på andra sidan gatan.

Innan vi gick lärde vi flickorna att använda vår lilla digitalkamera och ta kort på varandra och på oss. Det blev många suddiga bilder och minst lika mycket gapskratt från flickorna som brottades med varandra för att få använda kameran och titta på bilderna.

Den sjuåriga fotografen Bahar Gol, Vårblomma, tog kort på sina barnhemssystrar och Tora.

Innan vi gick överlämnade vi presenter till barnhemmets föreståndare. Kartonger fyllda med mössor, vantar, leksaker, flygdrakar och torrmjölk. Det kändes skönt att kunna bidra med några praktiska saker, något som går att ta på.

Innan vi gick överlämnade vi presenter till barnhemmets föreståndare.

Vänliga hälsningar

Romeo Lima