Man brukar säga att en huvudstad i ett land ska spegla resten av landet, och ska man säga något om Kabul så kan man bara konstatera att det stämmer i Afghanistan.

Staden ligger som i en gryta, omgiven av höga berg där topparna fortfarande är snötäckta. Inne i staden är det bitvis rent och prydligt och på sina ställen ofattbart smutsigt och trångt. Trots mångfalden i en asiatisk huvudstad, kan man ändå inte upphöra att förvånas över att mitt i staden stöta på en flock getter som glatt låter sig ledas av en leende herde.

I den här staden hade jag och min kollega Ulrik nöjet att vistas under knappt två veckor i februari. Syftet med vår vistelse var att delta i en kurs i COIN-strategi (Counter Insurgency) tillsammans med andra nationer inom ISAF, samt med afghanska armén.

Diskussionerna var många och stundom heta, men jag tror att vi alla lärde oss något som gör att vi tillsammans kan göra vårt arbete lite bättre för de afghaner som vi är här för att hjälpa. Viktigast var kanske att få afghanernas syn på sin situation och inte bara vårt västerländska tankesätt.

Drottningens palats

På den amerikanska camp där vi bodde påmindes vi ständigt om forna dagar i Afghanistan där man hade möjlighet att bygga vackra palats för kungligheter. Eller vad sägs om drottningens palats med utblick över Kabul. Här har både kungligheter, Sovjetiska högkvarteret, talibaner och krigsherrar regerat. Tyvärr har de gått ganska illa åt palatset som nu är ganska nedgånget.

 

Utsikt över Kabul