Det här är vårt hem. Det är här vi spenderar mest tid i missionen. ”Kullen”, som det kallas i folkmun, är FS20:s västra utpost. FS19 tog den, FS20 håller kvar den i ett hårt grepp och vägrar att släppa den.

Det har fallit på 1:a Skyttekompaniet, QL, att försvara Kullen. Här bor vi och utgår på patruller i området West of MeS (Väster om Mazar-e-Sharif). Livet är spartanskt och enkelt och bjuder inte på några västerländska njutningar. Ibland lyxar vi dock till det med inköpt Cola och Snickers.

När vi inte patrullerar spenderar vi tiden med att förbättra försvaret på Kullen, vila upp oss i våra tält och tillreda varmvatten till våra frystorkade måltider. FS19 har vänligt nog byggt upp ett litet SPA med gym som nyttjas frekvent. Tyvärr så har duschpåsen gått sönder och än så länge har vi inte lyckats få tag på en ny.

Vi försvarar oss dygnet runt. Kullens höjd gör att vi har mycket god överblick över ett stort område.

Vi försökte att skapa lite julstämning under vår senaste vistelse som avslutades på julafton. Det resulterade i denna ståtliga julgran som pryddes med konservlock och en ficklampa som stjärna. Under dagen levererades ett antal inslagna paket under granen. Många paket var misstänkt lika frystorkad mat. Vi lyckades inte få med oss någon pepparkaksdeg eller socker så det blev inget direkt julbak. I alla fall inte på Kullen.  Senare under kvällen kröntes även denna julafton av ett överväldigande julbord inne på Camp Northern Lights. Vi hoppas att vår grannpluton, som löste av oss, fick en fin julfrukost innan de åkte till Ali Zayi..

Ali Zayi Hill ligger inte väldigt långt bort från Mazar-e-Sharif. Det kan däremot ta väldigt lång tid att ta sig dit av olika anledningar. En av anledningarna är att vägarna, generellt sett, är av mycket dålig karaktär.

Det snabbaste sättet att transportera sig är med helikopter och sådana finns det ganska gott om här sedan amerikanarna, i större utsträckning, etablerade sig i norra Afghanistan. Kullen är viktig för ISAF:s fortsatta arbete i området och många vill komma hit och känna av läget. Är det ett kort besök används med fördel helikopter, bland annat av den typ som kan skymtas i högra delen av bilden.

Helikoptrarna är även en trygghet för oss som finns på Kullen under längre perioder, eftersom de kan användas om någon skulle bli sjuk eller i värsta fall skadas här ute.

Vi vill vara ute så mycket som vi kan. Kullen medger att vi snabbt och relativt enkelt kan komma ut till de områden där vi gör nytta. Det är även här ute som verkligheten finns.

Allt ifrån glada barn och vuxna som gärna pratar och bjuder på te, till människor som verkligen inte vill veta av oss eller någon annan form av ordning. Arbetet i denna lilla del av Afghanistan kommer inte avslutas under vår tid här utan det kommer att behöva fortsätta en lång tid framöver.

Till er anhöriga som läser detta så vill jag säga att era soldater gör ett mycket bra arbete. Arbetsbelastningen är hög och det är inte svårt att somna på kvällarna i våra tältsängar. (Ibland längtar man faktiskt efter en varm resårmadrass inne på Camp Northern Lights.)

Plutonen utvecklas positivt hela tiden och stämningen är mycket god. Soldaterna kämpar vidare trots långa, kalla vaktpass på nätterna och patrullering under dagarna. Ni kan helt enkelt vara stolta över era soldater.

När detta skrivs är vi åter igen på väg till Kullen och ser fram emot nyårsafton.

BQ01 Henrik