FS20 – Utlandsstyrkan i Afghanistan

En anhörigblogg för FS20

Bläddra bland inlägg publicerade i januari, 2011

Då afghanska skolor har lov under stora delar av vintern har Hayat 9 år sedan någon vecka varit med pappa på jobbet. Pappa är chef för 2.kandak, grupperad i Sheberghan.

Hur livet ter sig för Hayat är inte lätt att utröna, men han är alltid glad och full av upptåg.

Han håller soldater, underofficerare och officerare igång. Under senaste veckan har han jobbat hårt för att lära sig cykla och häromdagen så lossnade själva cyklandet.

start-med-bank

Kvar är nu att själv komma igång, anpassa farten till rådande förhållanden samt att få till ett kontrollerat stopp. Som synes på ena bilden är uppfinningsrikedomen stor för att själv kunna komma igång. Metoder för att stanna är bl.a. att använda en betongvägg, ofta i kombination med missbedömning av vilken fart som är lämpligt. Men inga ledsna miner för detta utan Hayat är mycket tålig och uthållig i sitt cyklande. Nu bör det nämnas att förhållandena för cykling rent generellt inte är de mest gynnsamma, då stora delar av vår gruppering består av grov makadam. Hayat har dock funnit två platser som är bra. Den ena är 70 m asfalterad väg innanför infarten till vår gruppering och den andra är en betongplatta på 20 x 100 m. Nackdelen med den första är att det står stora 3 m3 farthinder på asfaltvägen och att den andra har en husvägg längs hela sträckningen på 100 m.
stopp-med-vagg

Under gårdagen utspelade sig en kort men intensiv strid mellan Hayat och en ANA-soldat. Hayat avgick med seger och ANA-soldaten togs till fånga och avtransporterades med händerna över huvudet.

Hayat läser tolv ämnen i skolan, bäst tycker han om att lära sig dari. Han tycker även om att rita och måla, då främst stridsvagnar, stridsflygplan, vapen, träd och landskap. När han blir fange stor vill han bli helikopterpilot på en stridshelikopter, så att han kan flyga mamma och pappa dit de vill. Han vill inte bli kandakchef.

Efter att ha visat ett litet fotoalbum på mig själv och min familj där vi sysselsätter oss med olika fritidsaktiviteter under årets olika årstider så tror att jag att pappa kandakchefen kommer att få bege sig på fisketur med sin son när vädret och tiden medger detta. Hayat har aldrig fiskat. Annars så blev han mycket nyfiken och imponerad av ett foto på familjen framför ett dinosaurieskelett. När vi språkats lite så är det tydligt att han har god koll på dessa förhistoriska djur. Jag visade även ett fotografi där jag och några av mina vänner fick förmånen att träffa brandmannen Lars Gustafsson, som i början av 80-talet brännskadades svårt vid en gasbrand i Göteborg. Hayat tyckte att han såg farlig ut, men efter att vi pratat lite fram och tillbaka så insåg han nog att Lars inte är farlig. Vi tittade även på bilder från luciafirande när mina barn var mindre. Vi kom då in på den kristna högtiden jul. Som del av förklaring av högtiden sa jag att de flesta barn får många presenter på julen. Hans spontana kommentar var: ”Mycket bra”.  Jag tror nog att Hayat har lite att fundera på om hur livet ter sig för barn i Sverige. En sak är säker och det är att pojkar i Afghanistan och Sverige leker ungefär samma lekar och nog har ungefär samma tankar om framtiden.

hayat Hur livet för min lille vän kommer att gestalta sig får tiden utvisat. Hayat betyder enligt uppgift liv/livet.

Bosse
Mentor och skribent

Barn1 (Small) Alla dagar ser inte likadan ut för NSE:t. För ett tag sedan skulle vi ut och gå en Noor-patrull i närområdet runt den svenska campen CNL. Noor betyder ljus på dari, som talas i Afghanistan. Syftet med denna patrull är att komma ut i byarna och visa vår närvaro, vårt stöd och även prata med lokalbefolkningen och tala om för dem att vi är här för att hjälpa.

Barn 2 (Small) Det är viktigt att komma i kontakt med lokalbefolkningen eftersom det är för deras skull vi är här. Vi vill höra deras syn på hur saker och ting är för att sedan kunna hjälpa dem.

Vi hann inte gå mer än 200 meter innan det kom fram barn till oss som var nyfikna och gärna ville ta i hand och hälsa. De ställde gärna upp på kort för att sedan bli ivriga att få se sig själva på kamerans bildskärm.

Barn3 (Small) Brunn4 (Small) Vi svängde av in på en gata där murarna växte sig höga. Två meter höga murar på vardera sida om gatan och innanför – gissningsvis – väldigt enkla hus. Framme vid en vägkorsning såg vi en folksamling och några ur patrullen gick fram för att titta. Det var en man som grävde en brunn för att antagligen få tag på vatten. Han befann sig säkert 6-8 meter ner i marken.

Det finns inte gott om brunnar i de fattiga delarna av Afghanistans städer. Avloppsvatten rinner rakt ut på gatorna och genom ett litet hål ut genom murarna, från bostäderna.

Vi fortsatte patrullen. Längre fram såg vi fler folk som i rörelse.

Kvinnor i burka som kom gåendes med skottkärror fyllda med vattendunkar. De hade varit vid ån och fyllt dunkarna med vatten.

ByVy5 (Small) Barn6 (Small)

Vi hade med oss en kvinnlig tolk och detta var för att se om vi lättare kunde få kontakt med kvinnorna i byn. Vi fick precis det resultatet vi hade hoppats på. Kvinnorna kom fram och villa gärna prata. Plötsligt hade jättemånga kvinnor och barn samlats runt omkring oss.

KvinnorBurka7 (Small) BalongerFolk8 (Small)

Även här ville barnen gärna bli fotograferade. Eftersom kameror inte är något vanligt förekommande här kan man förstå fascinationen av att få vara med på bild och sedan få se bilden på bildskärmen. Barnen nästan slogs om vem som skulle få stå längst fram. De äldsta pojkarna vann naturligtvis. Jag ville få med så många barn som möjligt på bilden och tog därför några steg bakåt med kameran. För varje steg jag tog bakåt tog barnen ett steg framåt. De trodde förmodligen att de inte skulle få vara med på bilden annars.

NSEgrpBild9 (Small) Det var blandade intryck från patrullen. De roliga och positiva med alla barn som springer runt och gärna vill ta i hand. Sedan intrycken som får en att tänka på hur folket i det här landet lever och hur bra vi som bor i Sverige har det.

/Karin

Läs hela artikeln på Forsvarsmakten.se

Under lördagen attackerades svenska Operational Mentoring and Liaison Team (OMLT) och Afghanska säkerhetsstyrkor (ANSF) i Darzab. Attacken rapporterades vid tiotiden lokal tid.

/…/

Elden besvarades. Inga materiella eller personella skador tillfogades de inblandade enheterna.

OMLT ska ju mentorera sina afghanska motsvarigheter inom afghanska armén (ANA) och det sker under olika former och mötessammansättningar.

Härom kvällen så bjöds stabschefen (XO) för 1.brigaden på 209.kåren ANA och chefen 2.kandak på 1.brigaden ANA in av sina respektive mentorer till ett planeringsmöte på OMLT 2.kdks grupperingsplats. Då mentorerna vid flera tillfällen tidigare åtnjutit den afghanska gästfriheten passade vi på att denna kväll bjuda på middag i samband med mötet.

imgp0092-small Vi hade denna gång valt att hålla mötet mycket informellt. Långt ifrån och väl undanskymt från andra intressenter som vill vara med och styraANAs verksamhet . Mötet inleddes med middag. På menyn denna kväll fanns grillad oxfilé, ljummen potatissallad med lök, chili, olivolja, nätmelon, getost och hemslagen aioli tillsammans med naanbröd som stekts i olivolja och vitlök. Till efterrätt så bjöds fruktkaka gjord på vetedeg av övlt Gustaf.

Efter måltiden vidtog mer allvarsamma diskussioner för att bli ense om den taktiska situationen ute i ansvarsområdet, taktiska begränsningar och möjligheter samt tankar om hur den taktiska situationen kan komma att utvecklas under kommande sexmånadersperiod.

Mötet avlöpte väl och det är återigen bevisat att vägen till en människas hjärta går via magen.

Bosse

Mentor, kock och skribent

Läs hela artikeln på Forsvarsmakten.se

En svensk enhet attackerades vid två tillfällen med finkalibrig eld under fredagen. Båda attackerna ägde rum i de västra delarna av det svenska ansvarsområdet.

/…/

Enheten klarade sig utan skador på personal och materiel och verksamheten fortsätter som planerat.

Det är ett mulet väder som barskt välkomnar de första själarna i skytteplutonen Alfa Romeo när de öppnar dörrarna till sina baracker på Camp Monitor, Sheberghan.

Det märks direkt att det inte längre finns något kvar av det trevliga höstvädret som välkomnade plutonen när vi roterade ner för ett par månader sedan, utan enbart små glimtar av en allt mer avlägsen sol som tittar fram då och då. Temperaturerna vandrar ifrån minusgrader om nätterna till att nå dryga +10 C under dygnets ljusa timmar, och vindar som drar förbi tillser att även dessa plusgrader upplevs som aningen ”bistra”.

Alla soldaters uppvaknande sker inte samtidigt utan vissa värdesätter att sova ett par minuter extra medan andra istället startar igång dagen och möjligen inledningsvis slöa sinnen med ett par raska varv runt campens inhägnad.

Tornet I hjärtat av campen finns vakttornet med delar ur just Alfa Romeo som nu kan observera hur campen så sakteliga börjar vakna till liv än en gång.
Dagens agenda bjuder inte på någon större överraskning utan rutintjänst för plutonen där olika uppgifter sedan tidigare har tilldelats de olika grupperna.

En av grupperna inledde sin uppgift ett par dygn tidigare då de inledde sin vakttjänstgöring på campen. Att sitta i vakten är ingen fysiskt jobbig uppgift, men de varierande arbetstiderna och det mentalt slitsamma i att försöka vara aktivt observant under de timlånga passen gör att grupperna ofta är utmattade efter avslutad uppgift. Tristessen är minst sagt soldatens största fiende här..

Några andra soldater i en annan av grupperna har gett sig upp lite tidigare än sina kamrater för att hjälpa till med lite av Monitors administrativa arbete. I detta ingår till exempel att understödja campens signalering med personal, en signalering som sker inte enbart till enheter på patruller utan även till andra camper, svenska som internationella.

Samverkan ANP Utöver detta behöver nyckelpersonal nästan dagligen, och idag är inget undantag, ha eskort när de ska ut och samverka med Afghanska myndigheter och säkerhetsorgan, vilket faller på Alfa Romeos lott att lösa. Det här har ju självfallet alla förutsättningar till att bli något av en slentrianuppgift, men då i stort sett varje samverkansmöte på ett Afghanskt manér alltid lyckas bli minst sagt unika är det svårt att förutsäga var mötet i själva verket kommer att ske, vilken tid det börjar och hur lång tid det kommer att pågå. Det enda skyttesoldaten kan göra är att utrusta sig med mat, vatten och ett nästintill outtömligt tålamod.

Den tredje gruppen har fått i uppgift att i samarbete med den Afghanska polisen ”ANP” genomföra en patrull i närområdet för att visa upp en betryggande närvaro för civilbefolkningen runtomkring. Efter frukosten splittras gruppen och medlemmarna sprids i alla riktningar.
Även om patruller är en rutin djupt inrotad i bakhuvudet på var och en i gruppen är det fortfarande många saker som måste kontrolleras innan man kan betrakta sig som förberedd.

Radiosystem måste kontrolleras, vapen borstas av och fordonen startas och eventuellt felsökas. Chefen måste inhämta aktuell information om området han ska till eller måste passera, är området säkert eller är det något han bör beakta lite extra? Har det hänt något under dagen/natten? Därefter ska det samordnas med våra vänner inom ANP så att det inte skett något missförstånd angående tid och plats eller lösande av uppgift.

Fo framryckning När så till slut alla förberedelser är avklarade kan chefen slutligen ge sina orders och fara ut på patrullen. Idag var det ingen längre patrull planerad, men på grund av ett infall ifrån chefen för ANP:s styrka passerar gruppen förbi några, som det visar sig, viktiga kontakter vilka det samverkas med och samlas in information ifrån vilket leder till att gruppen blir kvar ett par timmar längre än väntat. En lindrig men inte alls ovanlig försening när man beger sig ut på patrull, oavsett om man har med Afghanska samarbetspartners eller ej.

Efter det att patrullen rullat in på Camp Monitor sker dröjer det en stund innan man bereds tillfälle att slappna av.
Uppgifter som inhämtats skall dokumenteras, utrustning putsas av och erfarenheter samlas och delas med till övriga inom plutonen.

Och så fortsätter ännu en dag på Camp Monitor för den svenska skytteplutonen Alfa Romeo.

Afghansk by

Publicerad: 27 januari 2011 kl 19.56
Afghanistan

Under torsdagen attackerades svenska Operational Mentor and Liaison Team (OMLT) och afghanska nationella armén (ANA) i Darzab – provinsen Jowzjan med finkalibrig eld. OMLT och ANA besvarade elden. ANA genomförde tillsammans med den svenska enheten en fotpatrull i området kring sin patrullbas. Ingen materiel eller personal kom till fysisk skada under attacken.

Läs hela artikeln på Forsvarsmakten.se

Anhörig är du som har en relation, genom släkt och/eller vänskap, med någon som ingår i vårt förband FS20.

Den första anhörigträffen genomfördes i början av januari när vi varit på plats i Afghanistan i drygt en månad.

På fyra orter i Sverige får du möjlighet att träffa vår personalchef Lars-Göran Persson och welfare officer Denise Zhan.

Vid anhörigträffarna får du information från insatsområdet och vad vi har åstadkommit under vår period samt information om hur det är att komma hem efter missionen/ att få hem den anhörige igen och naturligtvis finns det möjlighet att ställa frågor. Vid detta tillfälle kommer även Försvarsmaktens anhörigstöd, soldathemsförbundet och fredsbaskrarna att bjudas in för att ge information om deras verksamhet Vi bjuder på fika. Försvarsmakten ersätter inte kostnader för resor och boende i samband med anhörigträffar.

Tid och plats samt information om hur du anmäler dig beskrivs här nedanför.

Tack för det stöd ni som anhöriga ger oss och våra soldater. Ert stöd betyder mycket för att vi ska kunna hålla fokus på vår uppgift och göra ett bra jobb.

Hjärtligt välkomna!

Överste Michael Nilsson

Chef för FS 20

Anhörigträffarna genomförs på följande platser och tider:

Tid: Fredag 15 april kl 1900-2100
Plats: MHS Karlberg, Stockholm

Tid: Lördag 16 april kl.1400-1600
Plats: Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, Umeå

Tid: Söndag 17 april kl 1400-1600
Plats: Soldathemmet, Skövde

Tid: Måndag 18 april kl. 1900-2100
Plats: Södra skånska regementet P7, Revinge

Tid: Tisdag 19 april kl. 1900-2100
Plats: Södra skånska regementet P7, Revinge

(OBS ang tillfällena på Revinge: Man får gå på vilket pass man vill men vi önskar att  anhöriga till soldater på skyttkompanierna helst anmäler sig till måndagen 18/4, detta för att vi skall få en så jämn fördelning som möjligt mellan dagarna. Naturligtvis görs detta i den mån det är möjligt.)

Anmälan:

Hjälp oss att ta emot alla anhöriga på bästa sätt genom att mejla uppgifter till nedanstående adress:

Mejl till:  anhorigtraff_fs20@hotmail.com

Denna anmälan måste vara oss till handa senast 25 mars 2011.

I din anmälan anger du följande information så att vi kan planera träffarna på bästa sätt.

1.  Ange vilken anhörigträff Du/Ni kommer till, antal personer (vuxna+barn).

2. Namn och befattningsnummer på den person som Du/Ni  har anknytning till i Afghanistan.

3. Namn på Dig/Er som kommer till Anhörigträffen.

4. Ange ev specialkost/allergi.

5. Anmälan måste vara oss tillhanda senast: 25 mars 2011.

Läs mer om Försvarsmaktens stöd till anhöriga

Läs artiklarna i sin helhet, genom att klicka på rubrikerna.

IED-attack väster om Mazar-e-Sharif – ingen skadad

26 januari 2011 kl 20.44
AfghanistanEn svensk enhet från Camp Northern Lights utsattes under onsdagen för en IED-attack (hemmagjord vägbomb), i området väster om Mazar-e-Sharif. Ingen personal skadades under attacken som ägde rum ca klockan 13:30 lokal tid. Fordonet fick lättare skador.

Svenska enheter i strid – ingen skadad

26 januari 2011 kl 20.30
Afghanistan

De mindre svenska enheterna som attackerades i lördags mötte väpnat motstånd även under måndagen, och då vid två olika tillfällen.

OMLT BRIGAD.

Vi har till uppgift att mentorera brigadstaben i ANA (Afghan National Army) 1.Brigaden.
Först och främst är det en person, en befattningshavare, som vi arbetar med dagligen.
Till vår hjälp har vi personliga tolkar. Eftersom vi arbetar tillsammans varje dag, lär vi känna varandra riktigt bra. Vi är ett sammansatt team, från Sverige, Norge och Finland. Det har ju sina småproblem, men vi hjälper varandra där det behövs.

20110116-023-small

Afghanska armén är en ung armé. Den brigad vi arbetar med, sattes upp för sju år sedan. Det finns fler förband som är mycket yngre. Därför är vi här, för att dela med oss av våra erfarenheter av brigadsystemet och hjälpa våra Afghanska kollegor framåt. Arbetet är mycket tillfredsställande. Vi lär oss mycket om Afghanistan kulturen. Afghanerna är mycket nyfikna på vår kultur också.
För ett tag sedan hade vi en diskussion om barnuppfostran. En Afghansk officer hade sett på nyheterna från ett nordiskt land om ungdomskravaller, och sett att barn var ute på gatorna sent, utan sina föräldrar. För dem var det svårt att förstå. Vid den tiden skall ju barnen vara hemma och sova! Varför lät vi våra barn springa ute vind för våg?  En mycket bra fråga, som inte har ett enkelt svar.

För oss är det nu naturligt att ha datorer både hemma och på arbetsplatsen. Här är det inte lika självklart.  En del i arbetet handlar just om att få personalen att förstå fördelar och nackdelar med datorer. Alla kan inte hantera datorer, de kan helt enkelt inte läsa och skriva tillräckligt bra.

20101115-069-small

Eftersom vi arbetar tillsammans med de Afghanska officerarna, är vi med dem när de åker någonstans. Det gör att vi ser hur oerhört fattigt de flesta har det. Men det är ändå slående, hur oerhört gästfria människorna är. De bjuder på det de har, och det är naturligt för dem.

Just nu har vintern gjort sitt intåg. För oss nordbor är det inte så besvärligt, vi har en bra utrustning. Men vi ser fortfarande civila som går i sandaler, en del utan strumpor.

Vi från OMLT BRIGAD önskar alla hemma i Sverige en god fortsättning på det nya året.

Major Lars.

20101115-091-small 20101115-093-small 20101115-160-small 20110116-018-small
Powered by WordPress Web Design by SRS Solutions © 2017 FS20 – Utlandsstyrkan i Afghanistan Design by SRS Solutions